Tabellverket
Tabellverket var en föregångare till statistiska centralbyrån
och började 1749 samla in data om den svenska befolkningen. Detta skedde med hjälp av
kyrkan.
En viktig anledning till att tabellverket skapades var att Sverige hade
stormaktsambitioner.
Man måste veta hur många soldater som fanns i fall det skulle bli krig. När det då visade sig
att Sverige vid mitten av 1700-talet hade mindre än 1 milj invånare hemligstämplades
dessa siffror.
Den stora årliga dödligheten hos befolkningen var säkert också en överraskning.
Collegium Medicum som var en föregångare till Socialstyrelsen hävdade i ett
brev från 1752 att orsaken till den stora dödligheten var brist på sjukvård och att
befolkningen hade ett otillräckligt förtroende för läkarkåren.
Man hävdade att, om man fick resurser, så skulle dödligheten i
mässling/smittkoppor, kikhosta, febrar mm snabbt kunna sänkas med ca 75%. Nu vet vi att
detta
mål skulle ta betydligt längre tid att uppnå.
Tabellverket innehöll ända från början information om dödsorsaker. Prästerna
fyllde varje år i uppgifter om detta utifrån de förtryckta listor som fanns i
formulären. De döda i respektive församling fördelades inte bara utifrån dödsorsaker
utan också på olika ålderskategorier. Mortalitetsformulären reviderades med
jämna mellanrum, vilket innebar att de förtryckta sjukdomar som fanns att välja
mellan varierade från tid till tid. Fram till 1830 var syftet med de förtryckta
dödsorsakerna att få en någorlunda heltäckande uppsättning med alltifrån de
vanligaste sjukdomarna till "våldsamma orsaker". Från 1831 fanns endast smittkoppor och
barnsbörd upptagna som förtryckta dödsorsaker i formuläret.
De årliga rapporterna om mortalitet kan man hitta på demografiska databasen men
också i landsarkivens kyrkböcker. Det första formuläret
användes från 1749 till 1773. I nedanstående tabell
finns registrerade siffror för Klövedals församling under dessa år.
Kåppor och mässling ligger i samma grupp och kommer med jämna mellanrum med
stor dödlighet. I de flesta fall borde det röra sig om smittkoppor särskilt som mässling
på den tiden, i en del områden, kunde vara synonymt med smittkoppor. Bröstsjuka
och lungsot är den vanligaste diagnosen och drabbar mest äldre. Rödsoten
har en topp 1773 i samband med den svältepidemi som samtidigt drabbade stora delar
av Sverige. Okänd barnsjuka användes ofta som diagnos på spädbarn när man inte
kunde se någon uppenbar dödsorsak. Kikhosta var ett i stort sett årligen
återkommande problem.
Till hemsida