Till Medicinalstyrelsen
Härmed får jag afgifva årsrapport från Tjörns extra provinsialläkare distrikt öfver
helso- och sjukvården under år 1897.
I a). Kyrkoskrifne invånares antal vid redovisningsårets början 10377.
b).Antal födde under året 281.
Antal döde under året 119.
c). Antal döde barn under ett års ålder 17
II. Allmännare förekommande sjukdomar
a) Infektionssjukdomar:
Mässling infördes i Juni till Stockvik i Stenkyrka socken af en person,
som varit på besök i mässling smittadt hus å Inland. Ytterligare 3 fall
anmäldes och ännu några fall torde ha förekommit i och omkring Stockvik.
De voro samtliga af lindrig beskaffenhet, och den lilla epidemien upphörde
snart alldeles.
Af tarmtyphus ha under året endast förekommit 4 fall, 2 af
dem tillhörande samma familj; mannen sjuknade först i början af
Augusti; han isolerades med hustrun till vårdarinna. I Oktober, 6
veckor efter det mannen tillfrisknat, sjuknade hustrun, kort efter det
hon varit sysselsatt med att upptvätta några klädespersedlar, som
mannen under sin sjukdom begagnat, och hvilka hon försummat att
enligt gifna föreskrifter genast behandla med lysollösning. Familjen
hade under tiden mellan båda sjukdomsfallen flyttat till annan ort Samtliga
nervfeberfall ha gått till helsa.
Af inhemsk kolera förekommo under sommaren 2 fall; båda voro äldre personer
och tillfrisknade.
Af epidemisk hjärnfeber ha i och omkring Stockvik i år liksom under föregående
år förekommit ett par fall; ett fall i Myggenäs i Walla församling och ett å
Dyrön af Rönnängs församling. Två ha tillfrisknat och två ha aflidit.
Kikhosta har under sommaren och hösten förekommit i hela distriktet, säkerligen
i rätt betydlig utsträckning, ehuru endast få fall (13) blifvit anmälda. Enligt
uppgift från pastorsexpeditionen skola i Stenkyrka församling 4 dödsfall ha
förekommit i denna sjukdom under Augusti och September.
Influensa uppträdde under Februari Mars och April rätt talrikt i alla
delar af distriktet; något dödsfall, direkt orsakat af denna sjukdom har
ej förekommit.
Diphteri En lindrig diphteriepidemi uppträdde under sommaren å lotsstationen
Grönskären af Klöfvedals församling. Fyra familjer äro här boende i
tvänne hus. Sjukdomen hade förmodligen blifvit ditförd från Norge,
genom på besök varande slägtingar till den ena familjen; de första
sjukdomsfallen torde ha inträffat strax efter midsommar, men först i
slutet af Augusti upptäcktes sjukdomen vara diphteri, då ett af de
sjuka barnen i följd af tillstötande nephrit och pareser kom under
läkare behandling. Inalles konstaterades här 9 fall. De voro, som
nämndt, i och för sig samtliga af mycket lindrig beskaffenhet,
dock uppträdde nephriten i 3 af fallen och pareser af svalgets muskler
i 3 fall. Ett barn från Säby i Stenkyrka församling, som varit på besök
å Grönskären en tid förut, insjuknade i September; äfven detta
tillfrisknade snart. Så snart sjukdomen blef bekant föreskrefvos
isolerings åtgärder, och någon spridning till öfriga delar af
distriktet förekom ej, med undantag af det ofvannämnda fallet i Säby.
Ett fall af diphteri yppade sig äfven i November å Klädesholmen. Hvarifrån
smittan här kommit, har ej kunnat utrönas. Detta, ett 3 års barn afled en
månad senare af tillstötande nephrit.
Barnsängsfeber Af denna sjukdom har förekommit 3 fall. En parametrit +
pyaemi och en parametrit tillfrisknade; en Septkämi fick dödlig utgång.
Af Frossa anmäldes under Juli månad ett fall.
Af lungtuberculos ha under året antecknats 15 nya, säkert
konstaterade fall, förutom 4 fall af hämoptysis utan påvisbara
tecken till phtihisis.
Anmärkningsvärdt är, att under hela året liksom under sista
månaderna af 1896 förekommit ett ovanligt stort antal af icterus
Catarrhalis, särskildt bland barn, och att denna sjukdom ofta visat
en utprägladt epidemisk karaktär, i det att upprepade gånger iakttagits,
att samtidigt flere barn i samma familj varit angripna af denna sjukdom.
b). Öfriga sjukdomar.
Rachitis visar på fisklägena en stor utbredning jemfördt
med förhållandena bland den landtbrukande befolkningen, en omständighet,
som väl får tillskrifvas den knappa tillgången på mjölk å de förstnämnda
ställena och den häraf följande nödvändigheten att tidigt gifva barnen
amylaceer och annan otjänlig föda.
Af öfriga sjukdomar ha mest förekommit Chloros magkatarrh och rheumatiska åkommor.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar enl. formulär 5 och 7 i Sundhets kol. cirk.
d 31/8 1874. Se särskild bilaga.
III. För den allmänna sjukdomen vidtagna åtgärder:
a) Sjukas afskiljande från friska etc.
Vid smittosamma sjukdomar ha isolering i hemmen så vidt möjligt vidtagits.
Vid den sent upptäckta diphteriepidemien å Grönskären kunde, med den utbredning
sjukdomen tagit, någon isolering af sjuka från friska i hemmen knappast komma
ifråga, utan måste åtgärderna gå ut på att söka hindra smittans spridning till
öfriga delar af distriktet, och föreskrifter i detta syfte utfärdades också,
särskildt rörande hvad som från lotsarnes sida kunde vara att iakttaga under
deras dagliga tjänstgöring (för hindrande af smittans spridning)
Anordningarne med kolerasjukstugor, sköterskor och besigtningsmän ha varit
desamma, som under föregående år.
För den dagliga desinfektionen i hemmen vid rådande smittosamma sjukdomar,
å hvilken synnerlig vigt fästats, alldenstund isoleringen ofta nog gifvetvis
varit otillförlitlig, har nästan uteslutande användts 2% lysollösning.
Vid slutdesinfektion har, förutom en grundlig mekanisk rengöring och
skurning med såpa, förekommit tvättning med 2% formalinlösning samt
vid diphterifallen dessutom svafvelrökning.
Vid difteri- och mässlingsfallen har naturligtvis särskild uppmärksamhet
egnats åt oskadliggörandet af sekret från näsa och mun samt vid nervfeberfallen
af de sjukes afföringar. Der isolering i hemmen ej kunnat företagas,
har dock alltid förbud utfärdats mot förvarande, tillagande och förtärande
af föda af de friska i sjukrummet, hvarjemte dessa senare tillhållits att
väl tvätta händerna före hvarje måltid.
b) Den gamla seden, att anställa stora kalas vid begrafningar fortlefver
och är svår att få bort; vid smittosamma sjukdomar har kommunalnämnden
anmodats att ingripa
c) Ingen af distriktets skolor har varit inställd på grund af
rådande större sjuklighet, men barn från smittadt hem har ej
tillåtits bevista skolan.
IV Allmänna helsotillståndet under året har varit godt. Endast under
vårmånaderna var någon allmännare sjuklighet rådande, i det en lindrig
influensa epidemi, som nämndt, då hemsökt distriktet
Till allmänna helsotillståndets befordrande vidtagna åtgärder i afseende på
a) godt vatten till dryck och matlagning.
Vatten tages mest från gräfda brunnar, mera sällan från naturliga
källor och torde få betecknas såsom i allmänhet mindre godt.
Sällan får man här ett fullt klart vatten; ofta är det hårdt eller har
dysmak. Förra sommarens torka medförde nog på sina ställen vattenbrist,
ehuru förhållandena väl ingenstädes voro så svåra som under 1896.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. förorenande. Brunnarne äro nog
ofta illa skyddade mot föroreningar; dock ha under året flerstädes iakttagits
förbättringar härutinnan genom brunnskantenas höjande och cementering,
brunnars täckande och förseende med särskildt upphemtningkärl.
c) Aflägsnande af orenlighet uti eller i närheten af boningar eller annan
osnygghet. Renlighet i och omkring hemmen iakttages bättre i samma mån de
gamla inbyggda gårdarne få vika för mera tidsenliga lägenheter, med ladugårdar
och dithörande komposter ordentligt skilda från manhusen En del fattigt folk
ha nog fortfarande vintertid höns inne i stugorna.
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa.
Fabriker förekomma ej.
e) För hälsan vådliga boningslägenheter
De jordegande böndernas och de förmögnare fiskarenas bostäder äro i
allmänhet rymliga och väl ombonade. De här rådande höga priser å bränsle
orsaka orsaka dock, att familjerna under vinter tiden ha för vana att
logera in sig i ett rum, en olägenhet, som af mig ständigt har påpekats,
der någon af familje medlemmarne varit behäftad med lungsot eller annan
smittosam sjukdom.
Den fattigaste befolkningen finner man ofta boende i usla stenkojor,
närmast att likna vid källarhålor.
f.) Luftväxling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas.
Luftväxlingen i skolorna uppgifves öfverallt skötas ordentligt.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena.
Skörden uppgifves från samtliga Kommuner ha varit af god beskaffenhet; i
Walla dock delvis mindre väl bergad.
Dryckenskapen tyckes vara i gifvet aftagande.
Kvacksalveri bedrifves af en person å Tjärtången i Walla församling,
dock har hans verksamhet ej varit af den beskaffenhet, att jag funnit
skäl anmäla honom till åtal.
Obehörig försäljning försäljnung af gifter eller innehafvande af arsenuk,
försäljning af Hoffmans droppar eller andra eter- och sprithaltiga vätskor
existerar ej.
h). Särskild för kommun eller visst ställe derinom antagen och fastställd
helsovårdsordning.
Helsovårdsstadgan för rikets städer är i tillämpliga delar gällande för
fisklägena Skärhamn, Klädesholmen, Åstol samt Stora och Lilla Tjörne Kalf,
hvarjemte särskilda af Landshöfdingeembetet i Göteborg fastställda
föreskrifter angående renhållningen äro gällande för fisklägena
Kyrkösund, Sumpen, Björkholmen och Staffansholmen i Klöfvedals församling.
i). Viten, förelagda enl §30 i helsovårdsstadgan ha ej förekommit.
V. Förhållandet i allmänhet med kommunalnämndernas verksamhet för den
allmänna helso- och sjukvården etc.
Särskild helsopolis finnes i igen af distriktets kommuner, utan ha
vederbörande Kommunalnämnder tjänstgjort i dylikt hänseende.
Tjörns distrikt innefattar 5 församlingar, deraf 2 Kapellförsamlingar. Från
samtliga nämnders ordföranden ha föreskrifna uppgifter ingått.
b). Angående vaccination hänvisas till bifogade summariska rapport. Enligt
uppgift från Vaccinationsföreståndaren i Stenkyrka ha de, som i fjol
upptogos som öfveråriga ovaccinerade, vid närmare efterforskning befunnits
vara å annan ort vaccinerade. Från Klöfverdal har trots påminnelser ingen
förteckning öfver ovaccinerade inkommit I Rönnängs och Klädesholmens
kapellförsamlingar finnas enligt husförhörsböckerna inga ovaccinerade
öfveråriga, och torde detta förhållande i främsta rummet böra tillskrifvas
vaccinatören A. J. Kristenssons nit. Då han dessutom städse ådagalagt
synnerlig omsorg och skicklighet i yrkets utöfvande, får jag härmed
anmäla honom till erhållande af belöning Han anställdes till vaccinatör
1868 och erhöll en första belöning 1888.
c) Apoteksväsendet
Medikamentsförrådet å Lilldal, lydande under Apoteket i Marstrand,
skötes med omsorg och åtnjuter berättigadt förtroende
d). Barnmorskeväsendet.
Barnmorskornas antal i distriktet är 4. Deras verksamhet
förtjänar godt vitsord. Inga instrumenatala förlossningar ha under
året verkställts af barnmorska.
VI Ämbetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) För helso- och sjukvården:
d 16/8 tjänsteresa till Hålan under Sundsby, Walla församling i
anledning af nervfeber
29/8 tjänsteresa till Grönskären i anledning af der rådande diphteri
23/10 tjänsteresa till Kjebene i Stenkyrka förs. i anledn. af förekomna
fall af syphilis
28/10 tjänsteresa till Gläshed, Stenkyrka förs.i anledning af
der utbruten nervfeber; samt hänvisas härutinnan till förs afgifna rapporter
b) För medicolegala ändamal har ej förekommit.
VII Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare: J. E v. Wachenfeldt.
b; c, d) vetrinär, tandläkare, fältskär finnes ej.
e) Apoteksföreståndare: R. A. Indebetou
f). Barnmorskor:
I Stenkyrka församling Fru Thekla From, aflöning 300 Kr.
samt 2 Kr. för hvarje förrättning.
i Rönnäng och Klädesholmen Aurora Sundberg, aflönad med
260 Kr. sam t 2 Kr. för hvarje förrätt.
i Walla Josefina Andersson, aflönad med 300 Kr. och 2 Kr. för
hvarje förrättning;
i Klöfverdal Gunhild Rafstedt, aflönad med 250 Kr. och 2 Kr. för
hvarje förrättning.
samtliga äro berättigade till instrumenters bruk.
g) Vaccinatörer; i
i Stenkyrka J. L. Kjellberg aflöning 50 öre för hvarje med framgång ympad
i Rönnäng och Klädholmen A. J. Kristensson, aflöning 50 öre för
hvarje med framgång ympad;
i Walla Josefina Andersson aflöning 75 öre af egare eller brukare af
hemman, 50 öre af torpare för hvarje med framgång ympad
i Klöfverdal Gunhild Rafstedt aflöning 50 öre för hvarje med framgång ympad
VIII
IX Fördomar och fel vid späda barn uppfödande. Härutinnan gäller den
anmärkningen, att å ena sidan digifningen ofta fortsätter alldeles för länge,
stundom in på 3:dje året och å andra sidan. att, der modersmjölk saknas,
de späda barnen ofta få hvarjehanda otjänlig föda särskildt å fisklägena,
der mjölktillgången ofta är knapp. Dock måste erkännas att förhållandena
härutinnan under senare åren väsendtligt förbättrats
Lilldal den 30 Mars 1898
John v. Wachenfeldt
e. provinsialläkare i Tjörns distrikt.
...
Tillbaka