Till Kungliga Medicinal Styrelsen

Års-Rapport från Tjörns extra provinsialläkare distrikt för år 1894.
I:o. a.) Kyrkoskrifne invånares antal vid redovisningsårets början: 10171.
b). Antal födde under året 294; antal döde under året: 225.
c). Antal döde barn under 1 års ålder: 27.

II:o Allmännare förekommande sjukdomar.
a) Infektionssjukdomar:
Af Mässling har förekommit ett fall å Lilla Askerön i Walla, der en 3 års flicka omedelbart efter hemkomsten från ett besök i Göteborg i Maj månad, insjuknade. Isolering var här lätt att åstadkomma och några vidare fall af sjukdomen följde ej.
Skarlakansfeber utbröt i medio af februari å ett torp under hemmanet Hjelteby i Walla församling, der 2:ne barn kort efter hvarandra insjuknade. Huru smittan införts har ej kunnat utrönas, dock är det troligt, att barnens fader på ett eller annat sätt medfört densamma från Göteborg, der han kort förut varit. Smittan spred sig snart till ett par angränsande torpställen, och derifrån från 6:te veckan af epidemien ut öfver hela Walla församling. I 9:de veckan yppade sig fall af sjukdomen i Stansvik, tillhörande Rönnängs kapellförsamling ungefär 1,5 mil från de ställen, som hittills hemsökts, och voro vid mitt besök å plätsen d. 29/4 9 barn i 5 familjer insjuknade. Denna gång fick sjukdomen dock ej fast fot här; först efter det , att den från 12:te veckan börjat utbreda sig i Stenkyrka församling, kom den i 15:de veckan å annan väg åter till Rönnäng och nådde nu de tättbebyggda fisklägena Dyrön och Åstol, hvarest den under månaderna Juli-September nådde sin höjd, så väl hvad beträffar mängden af sjukdomsfall, som ock dessas elakartade beskaffenhet, i det att här scarlatina difteri, lymphadeniter och nephriter förekommo i ovanlig mängd. I Stenkyrka församling har förnämligast Skärhamns fiskläge varit svårt hemsökt, och förhållandena lär ha varit föga bättre än å Dyrön och Åstol. Deremot har å det folkrika Klädesholmen, dit sjukdomen nådde i 34:de veckan densamma ej fått någon utbredning; Äfven i Klöfvedals församling med fisklägena Kyrkösund, Sumpen mfl. ha endast spridda fall yppat sig. I min praktik under 1894 ha anmälts 285 fall, dock torde detta knappast utgöra en tredjedel af samtlige insjuknade, då i regel endast komplicerade fall kommit under behandling Samtlige dödsfall utgöra enligt från pastorsembetet erhållna upplysningar 63.
Alla försök, som gjordes att kväfva sjukdomen i dess början visade sig snart fruktlösa, då den föreskrifna isoleringen af det först angripna hemmet tydligen kom för sent. Sjukdomen hade vid min ankomst till stället redan varat omkring en vecka, och som vanligt i dylika fall hade en massa grannar nyfiket infunnit sig för att se till de sjuka. Sedan sjukdomen väl hunnit få fast fot visade sig också föreskrifna åtgärder, i fråga om isolering och desinfektion m.m. föga m.m. föga verksamma, i följd af befolkningens ohörsamhet, grundad på deras fatalistiska uppfattning af farsoter i allmänhet. Det förhållandet att smittan vid scarlatina med sådan lätthet sprides vidare genom personer eller föremål, som kanske blott flyktigt och medelbart kommit i beröring med densamma, försvårar ock i hög grad hvarje effektivt bekämpande af denna sjukdom, särskildt å landet der möjlighet för beredande af tillräckliga isoleringslokaler ej blott för sjuke utan än mer för misstänkte friske alldeles saknas. Desse sistnämnde torde dock å sjelfva verket ej utgöra den minsta faran för smittans spridning. Det är svårt att åstadkomma en sådan isolering af de sjuke, att ej dessas vårdarinna kommer i någon slags beröring med den öfriga familjen och alldeles omöjligt att afstänga denna i sin helhet från umgänge med andra, till dess att efter veckor eller månader en desinfektion af det smittade hemmet med framgång kunnat företagas. Särskildt å Fisklägena visade sig, hvad som ock från början kunnat väntas, en effektiv isolering illusorisk, hvarom ock dödssiffran i Rönnängs kapellförsamling bär ett sorgligt vittnesbörd: 25 döde i Skarlakansfeber på en folkmängd af 1325. I socknarne Stenkyrka, Klöfvedal och Walla med en sammanlagd folkmängd af 8019 uppgick dödsantalet till 36. Om ifrån ofvan nämnda siffra fråndragas invånareantalet och dödsantalet i det stora fiskläget Skärhamn, hvarom jag dock saknar exakta uppgifter, så kommer dödsprocenten att ytterligare sänkas för landsbygden (i motsatsats till skärgården).
Ett undantag från denna allmänna regel att skärgården svårast hemsökts, utgör (förutom de smärre fisklagena Kyrkösand Sumpen mfl. i Klöfvedals förs., Klädesholmens kapellförsamling, men härvid är att märka, att epidemien först på senhösten eller början af vintern nådde dessa platser vid en tid, då sjukdomen öfverskridit sin höjdpunkt och förlorat en stor del af sin elakartade karaktär. Isolering har emellertid alltid der möjlighet för sådan förefunnits, enträget påbjudits. Till kommunal och helsovårdsnämnder har jag dels skriftligt dels muntligt lemnat råd och föreskrifter, angående de sjukes allmänna vård, isolering och desinfektion. I fråga om desinfektion har synnerlig vigt fästats vid oskadliggörandet af sekret från de sjuke. I saknad af desinfektionsugn har desinfektionen måst inskränkas till bykning, skurning, afrifning med bröd, svafling och, der sådant låtit sig göra, tvättning med sublimatlösning. Detta sistnämnda medel vågar man dock ej alltid anförtro i allmänhetens händer. Chlorsyradt Kali och Borsyra för manderinfektion (samt äfven för profylaktiska gurglingar) samt svafvel för rökning ha i allmänhet tillhandahållits mindre bemedlade å Kommunens bekostnad, likaså der sköterska eller annan pålitlig person varit att tillgå, sublimat. Af tyfoidfeber har förekommit ett fall i Rönnäng; Angående härledningen är intet bekant.
Af. Cholera nostras har likaledes förekommit ett fall, en 40 årig man från Bleket af Stenkyrka församling. Han tillfrisknade efter ett par dagar.
Af påssjuka äro af mig antecknade 3 fall; dock har jag mig bekant, att under årets första månader ett ej obetydligt antal fall förekommit, ehuru de ej kommit under behandling.
Af Difteri (larynxcroup) yppade sig ett fall å Klädesholmen i Juli; vid min ankomst till platsen var barnet dödt. Företagen desinfektion tycktes ha varit tillfyllestgörande, ty några flere barn sjuknade ej.
Af Frossa är anmäldt ett fall
Dessutom har Erythema nodosum under året visat en nästan epidemisk karaktär.
Af influensa förekommo flere fall under Januari och Februari
Af tuberculos inom distriktet äro mig bekante 58 fall; döde i lungsot under förra året äro enligt från pastorsembetet inhemtade uppgifter 20.
b) Af öfriga sjukdomar ha mest förekommit Anaemi, mag- och tarmkatarr, bronchiter och Rheumatiska åkommor.
c). Öfversigt af gängse sjukdomar enl. form. 5 och 7 i Kongl. Sundhets Koll. circ af d. 31/8 1874 se särskilda bilagor.

III:o För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder:
a). Sjukas afskiljande från friska,
se ofvan.
Vid Skarlakansfeberns första utbrott hänvände jag mig till Kommunalnämnden i Walla med anhållan, att en sjuksköterska eller annan pålitlig person måtte anskaffas, som efter instruktion af mig kunde biträda med vården af de sjuke och öfvervaka desinfektion. Mitt förslag lemnades dock här utan afseende. Deremot anställdes i Juni i Stenkyrka en examinerad sjuksköterska, som dock efter 3 veckor utan mitt hörande hemsändes. På förnyad hemställan ha dock 2:ne andra gånger sköterskor anställts, ena gången å Dyrön och Åstol i September; denna kunde dock ej förmås att stanna, i följd af det motstånd och den motvilja, som mötts henne från befolkningens sida. Vid sjukdomens utbrott å Klädesholmen I December anställdes äfven här en sjuksköterska och kvarstannade till dess, att sjukdomen efter ungefär en månads förlopp kunde anses upphörd.
Anordningarne med kolerasjukstugor och besigtningsmän af från kolerasmittad ort kommande personal ha varit desamma som föregående året, med undantag af, att i stället för dett hittillsvarande kolera sjukstugan för Stenkyrka i Räflanda har förhyrt ett hus för samma ändamål i Kuballe.
b). Begrafningar efter i skarlakansfeber aflidne ha i allmänhet försiggått å hvardagar, och har ständigt påpekats faran af att vid dessa tillfällen samla gäster i sorgehuset.
c.) I nästan alla distriktets skolor ha under någon tid af året, längre eller kortare, skolgången varit inställd med anledning af den rådande skarlakansfebern. Att barn, som varit angripna af sjukdomen, ej åter måtte fått besöka skolan förr än all fjällning å kroppen fullständigt upphört dv.s. i allmänhet först efter flere veckor har ständigt framhållits, så väl för barnens målsmän, som för lärarne. Så snart ett barn i en familj sjuknat, ha syskonen naturligtvis ej tillåtits besöka skolan.

IV:o Allmänna helsotillståndet under året måste med anledning af den svåra skarlakansfeberepidemien betecknas som synnerligen dåligt. Beträffande till dess befordran vidtagna åtgärder i afseende på
a). godt vatten till dryck och matlagning. Vattnet tages i allmänhet från gräfda brunnar, mera sällan från naturliga källor. Sällan träffar man här ett godt vatten; det har i de flesta fall dy- eller kalksmak.
b). När tillfälle dertill gifvit anledning har jag alltid sökt framhålla nödvändigheten af, att genom brunnkantens höjning och om möjligt, cementering, brunnens täckande och förseende med särskildt upphemtningskärl, så mycket som möjligt skydda densamma från föroreningar. Ofta påträffar man brunnar i så omedelbar närhet af ladugårdarne, att ett något så när rent vatten omöjligt, utan alltför stora kostnader, ur den skulle stå att vinna. Dessa brunnar uppgifvas då vanligen endast användas för ladugårdens behof och förslag att lägga igen desamma stöter då alltid på stort motstånd. I dylika fall har då påpekats faran af att använda sådant vatten för rengöring af mjölkkärlen i ladugården.
c). Snygghet i och omkring husen iagttages bättre i samma mån som de gamla inbygda gårdarne få vika och ge plats för mera tidsenliga lägenheter med stallar och andra uthus, ordentligt skilda från manhusen.
d)
e) Husens, de jordegande böndernas och den bärgade fiskarebefolkningens, äro i allmänhet rymliga, men de höga prisen på bränsle göra, att familjer om vintern tränger sig tillsammans i ett litet rum, ofta köket på ett sätt, som måste betecknas som helsovidrigt, isynnerhet om tuberculos finnes hos någon eller några af familjens medlemmar. Den fattigaste befolkningen träffar man stundom i stenkojor, som måste anses alldeles otjenliga till menniskoboningar.
f) Luftväxling i skolor och bönhus uppgifvas skötas ordentligt.
g). Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena.
Den synnerligen dåliga diet, som allmänheten här för, i synnerhet det myckna kaffedrickandet är en orsak till de här ständigt förekommande dyspepierna.
h). Helsovårdstadgan för rikets städer är i tillämpliga delar gällande för fisklägena Skärhamn, Klädesholmen, Åstol samt Stora och Lilla Tjörne Kalf, samt dessutom särskilda af Landshöfdingembetet i Göteborg fastställde föreskrifter, angående renhållningen gällande för fiskelägena Kyrkösund, Sumpen, Björholmen Staffansholmen i Klöfvedals församling
i) Viten, förelagda enl. 30 helsovårdstadgan ha ej förekommit.

V:o Tjörns härad innefattar fem församlingar, deraf två Kapellförsamlingar. Helsovårdsärenden ha varit föremål för kommunalnämndens i Stenkyrka öfverläggning så till vida, att densamma på uppmaning af mig beslutat anställande af sjuksköterskor (se ofvan) Åt nämndernas särskilda ledamöter har lemnade uppdrag att så vidt möjligt tillse, att lemnats föreskrifter, med anledning af skarlakansfebern, efterlefvas.
Någon efterbesigtning af från Kolerasmittad ort kommande personer är af besigtningsmännen ej anmäld
b) I fråga om vaccination hänvisas till bifogade summariska rapport. Vaccination har under året ej kunnat företagas i Skärhamn med anledning af den sedan i somras der rådande skarlakansfeberepidemien
Till erhållande af belöning får jag härmed anmäla vaccinatören i Rönnängs och Klädesholmens Kapellförsamlingar Her A. J. Kristensson, hvilken anställd som vaccinatör sedan 1868, visat nit och noggrannhet i yrkets utförande; han erhöll år 1888 belöning
(i bestick.)
c). Apoteksväsendet.
d). Angående barnmorskeväsendet har under året i distriktet företagits den förändringen att Stenkyrka och Walla, som tillsammans med Klöfvedal förut bildat ett barnmorske distrikt, nu skaffat sig hvar sin barnmorska, och att äfven Klöfvedal står i begrepp att skaffa sig egen sådan.
Instrumentala förlossningar ha under året utförts af barnmorskor 2:ne gånger, nämligen af Mathilda Nilsson i Rönnäng en gång och af Thekla Norberg i Stenkyrka en gång och hänvisas härutinnan till de af mig till 1:ste prov. läkaren insända berättelser jemte utlåtande af den 28:de Maj och den 13 Juli 1894. Begge gångerna handlade det om anläggande af tång.

VI:o Ämbetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande.
a). Ämbetsresor ha med anledning af skarlakansfebern företagits 2:ne, nämligen till Walla socken den 8 Mars och till Dyrön och Åstol af Rönnängs Kapellförsamling den 13 September och hänvisas härutinnan till förut afgifna ämbetsberättelser d. 8/3 och 20/9 med anledning af ett fall af difteri å Klädesholmen företogs dit en tjänsteresa den 8 Juli och hänvisas till afgifven rapport d. 22/7.
I samtliga fall var kallelsen utfärdad af Kommunalnämndsordförande eller ordförande i helsovårdsnämnd.
b). Ämbetsresor för medicolegala ändamål ha ej förekommit

VII:o. a). Läkare inom distriktet: John Emil v. Wachenfeldt.
b) Veterinärer.
c). Tandläkare etc.
d). Fältskärer etc.
e) Apoteksföreståndare etc.
f). Barnmorskor: För Stenkyrka Thekla Norberg-From med en aflöning af 300 Kr. samt 2 Kr. för hvarje förrättning.
För Rönnäng och {Ropekallen} Mathilda Nilsson med en aflöning af 260 Kr. och 2 Kr. för hvarje förrättning.
Samt för Walla Alida Josefina Andersson med lön 300 Kr. samt 2 Kr. för hvarje förrättning. Samtliga äro berättigade till instrumenters bruk.
g). Vaccinatörer: i Stenkyrka och Klöfvedal J. L. Kjellberg, aflönad med 50 öre för hvarje med framgång vaccinerad; i Rönnäng och Klädesholmen A. J. Kristensson, aflönad med 50 öre för hvarje med framgång ympad; samt i Walla O. B. Härnqvist, aflönad med 75 öre af egare eller brukare af hemman samt 50 öre af torpare för med framgång ympad.

VIII:o

IX:o Angående späda barns uppfödande och vård föreligger här det vanliga missförhållandet, att om modren ej har mjölk tillräckligt åt barnet, gifvas hvarjehanda otjenlig föda samt att å andra sidan digifningen ofta fortsättes in på 3:dje året.

X:o Angående sinnessjuke och idioter se särskild bilaga.


Säby den 27 Mars 1895

John v. Wachenfeldt
e. provincialläkare



Tillbaka