Års-Berättelse från Orousts och Tjörns Provincial Läkare Distrikt för året 1860.

Oaktadt ingen minnes ett år med så mycken nederbörd som det sistpasserade var hälsotillståndet innom detta distrikt ovanligt godt. Lika varm och torr som sommaren 1859 var, lika kall och våt var sommaren1860. På hälsotillståndet inverkade den varma och torra väderleken vida menligare än den kalla och våta. Cholera och Rödsot trifdes godt här 1 859, under 1860 visade sig väl båda, men blott som dyningar efter stormen. Så allmänt friskt har det ej innom detta distrikt varit något år sedan min hitkomst som under det nu forflutna.

1:o Om Väderlekens och Årsvextens förhållande i allmänhet
Efter en under årets 3 första månader serdeles alfvarsam och ihållande vinter med starka snöfall, följde en ovanligt rik och envis nederbörd som snart sagdt utan uppehåll fortfor till årets slut. Svårt var att få säden i jorden, enär denna till följd af den myckna vätan var serdeles tungbrukad, men än värre blef det, att få den väl bergad. Nederbörden fortfor nemligen likadan under bergningen som under sådden. Skörden blef ock under medelmåttan, desto beklagligare som 1859 års skörd till följe af den då rådande torkan gaf mindre än vanligt.
Gräsväxten frodades dock under den långvariga vätan serdeles, men dess bergning försvårades ansenligt af nederbörden.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar:
a Endemiska.
Såsom sådane paradera fortfarande: Bleksot Gastrialgier och Masksjukdomar. Bleksoten finnes utan undantag hos alla uppväxande flickor och dessutom hos redan till åren komne. Gastrialgier i form af Cardialgier, Pyrosis och Gastritis chronica ibland rena, oftast Complicerade förekomma dageligen. Spolmasken förekommer ymnigt hos äldre personer af allmogen och springmasken hos barn. Benikemask finnes här icke, åtminstone har jag ej observerat den hos någon här infödd person. Lunginflammationer, fornt så ytterst allmänna hafva under året till antalet förekommit mindre än vanligt.
b. Epidemiska.

...

Choleran som under 1859 hemsökt Fiskläget Rågårdsvik och den 12 December nyssnämde år der upphört, visade sig åter Nyårsdagen 1860 då 3 personer insjuknade af hvilka en afled. Denna sistnämde - en gammal gumma - hade för hjelp skull diat en Cholerasjuk hustru och fick derigenom sjelf Cholera och afled 12 timmar derefter. Några flere cholerafall afhördes ej under hela året.
Rödsot Ensamt Tjörn hemsöktes detta år af rödsot, den fanns der quar sedan 1859 då den i November dittransporterades från Oroust och fortfor till April månad 1860. Endast innom Stenkyrka socken visade den sig, blott 37 personer angrepos af öns 9000 menniskor och voro af dessa största delen sådane som bevistat begrafningar efter andra i samma sjukdom aflidne. Smittan kunde spåras från hus till hus alltigenom. Vissa ställen tycks den älskat framför andra t.ex. Rånäs der ej mindre än 3 dödsfall inträffade.
Efter att hafva pausat i 2 månader utbröt rödsoten ånyo på Tjörn i samma (Stenkyrko) socken i början af Juli och visade ej eller nu anlag för spridning. Denna gång var det hemmanet Stordal som blef hemsökt, 9 sjukdomsfall af hvilka 3 ändade med död, inträffade hvarefter rödsoten aldeles afstannade. Tillsammans inträffade på Tjörn detta år 46 rödsotsfall af hvilka 12 ändades med död. Under rubriken "diarrhe ej blodigt" äro i tabellen upptagne 5 fall. Dessa inträffade samtidigt med rödsotsfallen i Stordal men återgingo till hälsa, utan att spår af blod visade sig, af detta skäl ansåg jag mig ej kunna upptaga dem under rödsot.
Kikhosta utbröt i November på Fiskläget Åstol beläget söder om Tjörn och föreföllo här hela 80 sjukdomsfall. Epidemien var dock serdeles billig, endast 2 dödsfall inträffade.
I December månad visade den sig i Tegneby socken; der 19 barn samtidigt inträffade insjuknade å hemmanen Röra Lycke och Ihleberg. Intet dödsfall inträffade här. Spridda fall af kikhosta hafva sedan förekommit i andra socknar af Oroust, men på intet s tälle har den varit elakartad.
Af Nerffeber äro noterade 4 fall i Februari af hvilka ett ändades med död. En man på hemmanet Krossen i Vaka socken afled i nerffeber; en bredvid boende torpare hustru anställdes som kokerska vid begrafningen, hemkommen sjuknade hon och sedermera 2 hennes barn i nerffeber, hvarifrån den alla 3 återstäldes utan att sjukdomen spred sig vidare.
c) Sporadiska.
I början af året äro noterade flera fall af larverade frossor och flera fall af halsflusser (angina) och pneumonier, några fall af acut rheumatism. Menstruations oordningar alla beroende af bleksot. Bulnader fortfarande allmänna under årets början (1859 var annars utmärkt för talrika bulnader). En och annan Conjunctivitis finnas ock antecknad. I öfrigt aldeles ovanligt friskt hela detta år.
d Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis Chroniska hudsjukdomar.
Intet enda fall har under året förekommit vare sig af syphilis eller saltfluss. Hudsjukdomar finnes i myckenhet på Tjörn utan att läkarna någonsin rådfrågas angående deras botande.
e) Sinnessjukdomar
Två fall noterade under hösten, det ena en hemmansägare som sörjde så öfver den af vätan förstörda skörden att han deraf vardt sinnesrubbad, insändes till hospitalet och återkom derifrån botad som det tycktes, men återföll genast vid hemkomsten i samma sinnestillstånd som förut; den andra en pojke om 20 år som i halfannat åt varit sinnesrubbad.
f. Epizootier
Inga dylika hafva under året visat sig.

3:o Förhållandet i allmänhet med
a) SundhetsPolis, Sockennämders verksamhet för allmänna hälsovården, Socken apothek, Landthandel m.m.
SundhetsPolis saknas.
Sockennämd träder för allmänna hälsovården aldrig i verksamhet oftare än då farsot finnes och uträttar äfven då litet eller intet
Sockenapothek, ett sådant finnes på Tjörn mer än 3:n år gammalt, det förestås af samma man nu som då det först inrättades, Vaccinations-föreståndaren Ch. Andersson. Detsamma anlitas sällan eller aldrig.
Landthandeln förtjenad sitt eget capitel såsom den skarpaste kräfta på bondens välfärd. Det är visserligen sannt, att det kan vara förenadt med många fördelar, att få sin vara afsatt i hemorten, derigenom sparas mycken tid, men så uppväga olägenheterna af dylika marknadsstånd midt i socknen mångfaldigt fördelarne. Först och främst krögas i snart sagdt hvarje handelsbod, den Kongliga Förordningen kringgås och eluderas och quarteret bränvin köpes än i dag med samma lätthet hos köpmannen som förr och annorlunda blir det säkert icke förrän Regering och Ständer besluta att all bränvinshandel är köpmannen förbjuden. Innom detta distrikt bedrifves mesta fylleriet å köpmanslägenheterna Nösund och Assmunderöd, det förra beläget i Tegneby det senare i Torps socknar. På Assmunderöd finnes utskänkningsrättighet, det saknar Nösund, men der finnes i stället 3 köpmansbodar. Genom landthandeln sprides ock till allmogen lyxartiklar af alla slag. De hemväfda tygerna äro af fruntimrena längesedan utbytta emot utländske, bomullsdukarne emot dylika af siden, Valmar är af karlarne utbytt emot kläde och filthattar emot dylika af plys. De flesta landthandlare äro derjemte procentare och måhända bidrager detta lika så mycket som bränvinet att förstöra bonden. Då den sistnämde om hösten försäljer spannmål sker det till låga priser, då han om våren skall köpa utsädet sker det till högsta pris och ofta nog igenköper han egen vara. Då hafren om hösten säljes till 6-8 R:dr per tunna, kostar den med kredit till hösten vanligen om våren 14 R:dr, råg om hösten 12 a 15 R:dr om våren på kredit till hösten 26 a 28 R:dr. Att detta procenteri fortsatt i åratal mäktigt verkar till fattigdom ibland allmogen är lätt att inse för hvar och en. Landthandeln bidrager sålunda i detta distrikt på mångfaldigt sätt till bondens ruin.
b Fattig och Fångvård.
Med fattigvården står illa till innom alla pastoraten, men sämst af alla i Morlanda oaktadt socknen är en af de rikast doterade i Sverge. Orsakerna äro i allmänhet: för stor fattigpersonal för små understöd af Kommunerna, oförmåga hos cheferna för fattigvårdsstyrelserna och presterskapet, att rätt använda fattigmedlen, brist på sockenmagasiner m.m. Ifrån denna sista punkt göra dock Mykleby, Långelanda och Stala aktningsvärda undantag, enär de för längesedan hafva förskaffat sig dessa nyttiga inrättningar.
Morlanda socken äger utom det vanliga understödet från församlingsboarne: Falksa donationen: omkring 72000 R:dr Capital och Fruntimmerskassan omkring 4000 R:dr Capital af hvilka räntan utdelas till fattige, men icke för thy finnes innom denna socken de flesta tiggare
c) Allmänna Välgörenhets Inrättningar, Folkskolor m.m.
Under året har ej någon donation blifvit gjord.
Folkskolorne äro fasta i Torps Fiskebäckskils Grundsunds Gullholmens och Klöfvedals socknar, i de öfrige 12 socknarna ambulatorisk. Undervisningen i Morlanda är hufvudsakligen inskränkt till Schartaus cateches och Biblisk historia.
d Hälsobrunnar och Badorter
Jernhaltiga hälsokällor finnes flera, men icke någon begagnas
Badinrättningen vid Henån fortvarar visserligen, men besökes af få resande, deremot brukar Orousts allmoge att mycket bada (varma) bad der. Allmogen fruktar i allmänhet att bada i öppen sjö.
e Vaccination och revaccination
Summarisk Rapport härom äfvensom vaccinations Journalerna blefvo den 28 sistledne Juni till Konungens Befallningshafvande insände
f. Apothek
Ett i Morlanda med personellt privlegium, detsamma visiterades den 27 sistledne November. Protokoll öfver visitationen insändes till Kongl. Collegium den 8 Januari detta år.
g Barnmorskväsendet
Under året har barnmorskan Gelhaar i Mykleby flyttat, utan att hennes plats blifvit ersatt af någon ny. För närvarande finnes endast 3 barnmorskor innom Distriktet, en i Morlanda en på Fiskebäckskil och en i Tegneby. Tjörboarne trillskas fortfarande att ej anskaffa barnmorska.
h. Beväringsmanskapet
Rapport rörande Beväringsmönstringarne innom detta Distrikt har jag den 6 Juli 1859 till Kongl. Collegium insännt.

...

5:o Uppgift på innom Distriktet bosatt personal af
a) Legitimerade läkare
Undertecknad ProvincialLäkare på Oroust och Tjörn
b) Badaremästare, Dentister
Icke någon
c) Djurläkare
Djurläkaren Lundberg från Lilla Edet tjenstgör äfven inom detta distrikt
d) Apothekare
Apothekaren Carl Fredrik Schugge utan biträden
e) Barnmorskor
I Morlanda Fru Lagerstedt, på Fiskebäckskil: Fru Svensson, i Tegneby Madam Jönsson
f. Vaccinatörer
Ingen förändring. De godtgöres vanligast med en kollekt och 25 a 50 Öre af bemedlad person som använder dem.
g) Quacksalfvare
Ingen mera framstående

Sjölyckan i April 1861
O. N. Gammelin


Tillbaka