Årsberättelse från Oroust och Tjörns Provincialläkaredistrikt för 1858.

Under året har bildats ett bolag för idkandet af storfiske i Kattegat. Förnämsta skälet till dess uppkomst är fiskarens vårdslösa sätt, att gå till väga vid insaltningen. En skärgårdsbo utgår t.ex. på storfiske och blir ute 14 dagar eller till och med 3 veckor, och den fisk som fås kastas, sedan den blifvit så pass sprättad, att lefvern kan uttagas, handlöst i båten och får ligga sådan till hemkomsten. Då delas den och hvar och en skyndar, att kasta sin lott i sjön för att dels rena, dels bleka den. Sedan detta är gjordt upptages den, torkas saltas och packas. Det nybildade bolaget har för afsigt att salta fisken ute i sjön genast han fås. Derigenom vinnes 2:ne saker: att nemligen fisken ej hinner bli gammal innan han saltas, och att någon utlakning icke kommer i fråga, hvadan fisken på detta sätt behandlas. Hon blifva både kraftigare och mera välsmakande än förut. I allmänhet har man den föreställning att ju hvitare kabeljon är i köttet dess bättre, denna föreställning är falsk, emedan ju hvitare den är i köttet dess mera utvattnad är den. Lyckas detta bolag i deras vackra företag är att förmoda och den verklige fiskaren af den skall lära mycket, och att af detta enskilda företag skall blifva mer välsignelse, än då regeringen för något 20 tal år sedan till enskild person betalade i runda 10 år tusende Riksdaler årligen, emot det att han skulle lära folket att salta fisk på Engelskt sätt. Den ifrågavarande personen lefver än och har troligen ej i denna dag reda på hur fisken behandlas af Engelsmän, penningarne försmådde han emellertid intet.

Storfisket har under året varit mindre gifvande än under 1857, somliga mena hela 25 procent. Ostron tägten höll på att vid "krisen" äfven gå under enär Stockholmsbolaget hade svårighet att remittera penningar, länge dröjde det emellertid intet innan det var som förut.

Stora sillen som sedan år 1808 icke här tillgått, beroende enligt framlidne Prosten och OrdensLedamoten Ekströms utsago deraf, att allmogen genom sina finmaskiga vadar bortsopat förnämsta delen af sillynglet, har trots denna sannolika förklaringsgrund förra året börjat visa sig i större myckenhet, än förut under de sista 50 åren. Sillstimmorne hafva som vanligt åtföljts af hvalar, större och mindre, hvilka visat sig till och med långt in i hafsbugterne, det ser sålunda ut som allmogens påstående att sillen är borta 50 år i sender, icke skulle vara utan grund. Prosten Ekström sade: "sillen återvänder" alltid till sin födelsestrand, fick ynglet vara i "fred skulle vi ock få stor sill." Allmogen säger: "Det yngel som borttages här i skärgården är "så obetydligt emot det stora hela, att det ej förtjenar omnämnas, i Norge tages ock yngel, men "der fås icke för thy stor sill"

Den sill som fångades förra årets vår var utmärkt fet, mången här saltade vi för eget behof och blef den fullt lika välsmaklig som den bästa Norska. Äfven detta år (Mars 1859) har stor sill tillgått i större mängd än vanligt, äfven i år är en och annan hval observerad, dagligen utbjudes färsk sill och båtlaster hafva inskickats till städerna, men detta årets fångst är betydligt magrare än förra årets, hvarföre ock gammalt folk påstår att detta ej är den "rätta" sillen.

Skulle sillen komma att gå till som fordom är att förmoda, att den tages bättre vara på än då, man bör väl åtminstone kunna hoppas att åtminstone icke brist på salt skall tvinga till en ödslande trankokning, som händelsen lärer varit i början af detta sekel. Huruvida en så ymnig tillgång på sill ens vore önskvärd lemnas derhän, enär denna lockelse till en snart förvärfvad rikedom med förunderlig makt narrat mången jordbrukare att utbyta plogen emot vadan. Allt det lättsinne och sedeförderf en dylik lättfådd rikedom medför kan lätt anas; då sillen sedermera försvinner är välståndet ock borta för de aldrafleste, jorden är vanvårdad och som souvenier från en sådan tid quarstå håglöshet för arbete, böjelse för dryckenskap och en allmänt utbredd syphilis sedermera transporterad slägten igenom under namn af "Rade Syge" Så beskrifves åtminstone tillståndet efter upphörandet af sista sillfisket.

1:o Väderlekens och årsvextens förhållande i allmänhet.
Efter en någorlunda jemn vinter med obetydlig snö följde en tidig vår och derpå en serdeles vacker men väl varm sommar. Under senare hälften af October samt November och December månader följde nederbörd med högst litet frost. Åskan var flitig både under sommaren och hösten. Bergningen gynnades af vackert väder. Höskörden ymnig grödan likaledes, ehuru på Oroust anmärkes, att den skrymde mera än den gaf i skäppa.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar
a) Endemiska
Bleksoten fortfar att vara ytterst allmän
Cardialgia och Pyrosis samt Gastritis Chronica i mångfaldiga variationer och complicationer finnes öfverallt.
b. Epidemiska.
Under första halfåret uppträdde varioloider epidemiskt på Tjörn, de voro ytterst lindrige, visade sig först i Valla socken, utbredde sig sedan till Stenkyrko, Rönnängs och Klädesholmens församlingar, antalet sjuke var stort men högst få afledo. Några fall af varioloider förekommo ock på Mollösund, Mollösunds Capell församling. Att emellertid somliga af dessa kopp patienter hade verkliga smittkoppor tror jag med all säkerhet, se i öfrigt rapporterna af d. 18 Februari, 26 Februari och 10 Mars, 5 Maj, 14Maj.
Gulsot (Icterus) var allmän under sommaren öfver hela Oroust och kringliggande öar, botades lätt och försvann hastigt.
Nerffeber några få fall på Tjörn och hemmanet Långekärr, (Klöfvedals Socken), Se Rapporten af den 19 Mars. I öfrigt anmärkes att detta år varit ovanligt friskt, åtminstone på denna ort.
c. Sporadiska
Flera fall af Rheumatismer under våren och hösten, likaledes af frossor och lunginflammationer. Ögoninflammationer noterade allmänna under höstmånaderne. Ibland masksjukdomar är anmärkt ett fall af binikemask som fullständigt botades efter användandet af ½ uns Kosso. Masken afled och utgick i hela sin längd, nära 14 alnar. Olyckligtvis tillvaratogs ej detta exemplar. Patienten var Finne och här på besök. Bland skeppare har märkeligt nog icke förekommit mer än ett fall af alkoholismus chronicus. Hit torde ock få räknas itererade congestionsanfall åt hufvudet hos en 28 års man, som fört en alltför hög diet. Dessa anfall hafwa upphört nu i 5 månader endast med begagnande af sittbad, motion och absolut afhållsamhet från spirituosa maltdrycker caffe etc.
I chirurgiskt hänseende intet anmärkningsvärdt.
d) Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis. chroniska hudsjukdomar.
Något fall af saltfluss har lika litet spårats detta år som de föregående. Några få gonorrheer hafwa väl förekommit i öfrigt intet i denna väg.
e) Sinnessjukdomar.
Häraf har under året intet enda fall förekommit.
f. Epizootier
Icke eller några dylika hafva försports

3:o Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhets Polis Sockennämders verksamhet för allmänna helsovården
Sockennämdernas verksamhet inom detta distrikt är ingen, så snart icke någon epidemi är för handen. Sundhetspolis finnes icke någon.
b) Fattig och Fångvård.
Fattigdomen synes snarare till än aftaga på dessa öar, åtminstone stryka långt flera tiggare ikring nu än förut. Församlingarne bidraga med både säd och penningar, men det vill ej förslå och några arbetshus finnes icke. Några af socknarne hafva lagt sig till sockenmagasiner. (Myckleby, Torp, Långelanda, Stala) och hafva mycken lättnad af dessa kloka inrättningar i lindrandet af den fattiges behof. En stor orsak till det Öfverhandtagande tiggeriet får sökas i potatissjukan som här är temmeligen allmän.
Om fångvården har jag intet att berätta.
c) Allmänna Välgörenhets Inrättningar, Folkskolor. m. m.
Några nya välgörenhets-inrättningar hafva icke blifvit stiftade under året. Folkskolorne fortfara att bedrifvas på samma sätt som förut, de flesta ambulatoriskt. Schartuns Catheches är insmugen i de flesta af dem i stället för den anbefalda Lindbloms.
d Hälsobrunnar och badorter
Badinrättningen vid Henån (Röra socken) fortfar, utan att vara serdeles frequenterad. Jag har lofvat ägarne att ditresa så ofta der behöfves någon läkarevård.
Lusten att öfver någon del af sommaren hyra in sig å hemman som gränsa till sjön tyckes tillaga, öfverallt härute träffas under den varmare tiden ock dylika familjer; ett mera ogeneradt lif och billigare lefnadskostnader gynna detta tycke.
e. Vaccination och Revaccination
Vaccinations Journalerna för år 1857 jemte summarisk Rapport angående desamma insändes till Konungens Befallningshafvande den 18 Juni 1858.
f. Apothek, privilegierade.
På Oroust finnes ett Stamapothek personellt privilegium. Detsamma visiterades den 20 November 1858 hvaröfver protokollet insändes till Kongl. Collegium d. 4 Januari 1859.
g. Barnmorskväsendet
Examinerade barnmorskor finnes fortfarande i Myckleby, Tegneby och Morlanda Pastorater, men på det folkrika Tjörn finnes ingen. Endast en förlossnings operation är af mig förrättad under året.
h) Beväringsmanskapet
Härom har jag den 29 Juni 1858 ingifvit Rapport till Kongl. Collegium.

4:o) Embetsförättningar på grund af vederbörande auctoriteters serskilda förordnande:
a) För hälso och sjukvårdsärender
1) 4/1 Stockevik (Morlanda S:n.) nerffeber bland barn.
2) 18/2 Valla Socken, variolae et. varioloïder.
3) 26/2 Klädesholmen, D:to D:to
4 10/3 Stenkyrko Socken, D:to D:to
5) 20/3 Långekärr (Klöfvedals S:n.) Nerffeber
6) 5/5 Klädesholmen, variolae et. varioloïdis
7) 14/5 Mollösund D:to D:to
Och hafva embetsrapporter omedelbart efter hvarje förättning blifvit genom Konungens Befallningshafvandetill Kongl. Collegium insände.
b. För Medicolegala ändamål.
1) 23/11, Besigtning af pigan Ingeborg Johansdotter å Gullholmen, misstänkt barnamörderska
c) För Beväringsmönstringar
1). 27/4, 28/4 till Svanesund och Toggestala (Långelanda s:n.)

5:o Uppgift på inom distriktet bosatt personal af:
a) Legitimerade läkare och sådane, som med serskildt nådigt tillstånd eller på grund af innehafvande förordnande till läkarekonstens utöfning äro berättigade
Undertecknad. Provincial Läkare på Oroust och Tjörn
b) Badaremästare:
Icke någon
c) Djurläkare:
Anslag till sådan beviljad af länets hushållssällskap, men ännu är platsen ej besatt.
d) Apothekare:
Apothekare C. F. Schugge, Provisor: apothekare C. F. Haldin, hvarom visitations protokollet närmare upplyser.
e) Barnmorskor
Ingen förändring sedan sista uppgiften utom att Barnmorskan Svensson på Fiskebäckskil, icke numera uppbär någon lön af Åboerne, men icke dess mindre bor quar.
f) Vaccinatörer:
finnas uppgifna i den Summariska Rapport angående vaccinationen som genom Konungens Befallningshafvande insändes till Kongl. Collegium den 18 Juni 1858
g). Quacksalvare:
Comminister Wetterquist har nästan slutat att quacksalva sedan Kongl. Götha Hof Rätts dom öfver honom gått i verkställighet. Torparen Abraham Sluger fortfar ännu, denne man vore ej så oäfven om han nöjde sig med att behandla yttre åkommor, men då han äfven befattar sig med inre, skadar han och har jag derföre låtit instämma honom till härvarande Härads Rätt för quacksalveri.

Sjölyckan i April 1859.
O. N. Gammelin



Tillbaka