Årsberättelse Orousts och Tjörns Distrikt af Götheborgs och Bohus Län för år 1853.

...

Oroust är genomskuret af bergåsar hvilka korsa hvarandra i alla riktningar, slätter är ondt om, dock finnes ett och annat undantag serdeles i den bördiga Tegneby socken, eljest utgöras hemmanen af dalar mellan bergen jordmån i dessa dalar är olika på olika ställen, i allmänhet dock god och gifvande, så att mycket spannmål afyttras härifrån. Bergen äro till största delen skoglösa och nakna, på flera ställen affilade och slätpolerade, påminnande om den gråa forntid, då vågen ännu sköljde dess toppar, derom påminner ock di fossila snäckor och den skalsand som träffas på flera ställen högt upp i bergen. Skog finnes obetydligt emot behofvet och der den finnes anlitas han mera än den tål. Torps och Röra socknar äro de skogsrikaste, dernäst Morlanda, Myckleby och Stala. De öfrige äro skoglösa, till ersättning har naturen gifvit dem torfmossor, hvilka dock på sina ställen äro knapphändiga nog, på flera ställen nyttjas derföre af allmogen stenkol och har jag träffat mer än en som påstått det vara mycken uträkning i användandet af detta utländska brännmaterial.

På Tjörn äro bergen icke så sammanhängande som på Oroust, de tyckas snarare här vara liksom kringströddda, påminnande om skären i hafvet, emellan bergen ligga ytterst bördiga tegar så att då 5/6 af ön upptages af berg och sten föder den återstående 1/6, utgörande (enl Holmberg Bohus Läns Beskrifning) en knapp Knapp femtedels qvadratmil öfver 7000 menniskor och producerar ändå ett par tusen tunnor spannmål till utförsel. Med undantag af Sundsby säteri, tillhörande Hvitfeldtska Donationen belägen på Mjörn, äger Tjörn ingen skogstillgång, utan få deras behofver af Ved hämtas från Inland serdeles från Fräkne Härad.

Allmogens förnämsta föda utgöres af sill eller saltad Makrill och potatis; fisk ätes ej så ofta som man skulle tro, och då vanligen altid, saltad eller torkad, endast vid högtider såsom brölloppen eller begrafningar bestås det färsk fisk, någon färsk långa eller hällefisk. Köttmat nyttjas sparsamt och då den finnas utgöres den af salt fläsk eller oxkött, spickekött. Drycken består af dåligt svagdricka eller en blanning af mjölk och vatten.

Bränvins supande idkas här som på andra orter men olika i olika socknar. Morlanda församling är utan tvifvel den nyktraste, i Torps och Tegneby socknar råder mesta fylleriet och så finnes i den förra ett ångbränneri (vid Assmunneröd) och i den senare på lastageplatsen Nösund ej mindre än 5 landhandlare. All den skada som den numera lofgifna landhandeln gör allmogen kan ej med ord omtalas. Nästan hvarje sådan, är att anse såsom en previligerad lönnkrog, der bonden u tbyter sin spannmål mot bränvin och der ofta nog hustrun, mannen ovetande, likaledes mot spannmål tillbyter sig kaffe och socker och varar denna kommerce tills hela grödan är förskingrad. Resultatet är gifvet handelsman blir rik och bonden utfattig.

Kaffedrickandet är i detta distrikt säkerligen större än i månget annat, så fattig är ingen, att han ej dagligen dricker kaffe och så sjuk är ej heller någon, att en kopp kaffe skulle kunna skada honom! För att lemna ett klart begrepp om folkets lynne lånar jag Holmbergs teckning af detsamma i hans Bohus Läns Beskrifning (2:dra Delen pag. 39)
I öfrigt bär den äkta Bohuslänningens lynne stämpeln af hans hemlands natur. Det är friskt och lefvande, men brutet och ojemt. Han är ännu till själen den gamle Vikbon, ägande sköna dygder vid sidan af stora fel. Han är öppen, redbar, utmärkt gästfri, hjelpsam och arbetsam samt älskar sin hemort ända till öfverdrift; men äfven lättsinnig, högmodig obändig och stridslysten. Ej heller kan han frikallas från beskyllningen af egoism (och en viss envishet.)

Klädedrägten är variabel, karlarne nytja ömsom tröja eller rock till långbyxor, bära derunder ylletröja och underbyxor, undantag härifrån gör fiskaren med sin stortröja gående ned öfver höfterna och sina sjöstöflor som ofta räcka dem öfver 2/3 af låret, de nyttja ock till hufvudbonad vanligen en så kallad "sydvest" en mössa med skärm rundt om skärmen är (dock bredast åt nacken till.) De äro lika klädda året om. Fruntimrena nyttja ännu sina gamla goda fyrtrådsklänningar, om sommaren af mången u tbytt mot bomullstyg, men hvarje flicka, vore hon än dotter till den som ej äger födan för dagen, äger dock en sidenhufvud duk att nyttja om söndagarna. Man finner emellertid häraf att lyxen ehuru t illtagande, ej ännu lyckats göra samma framsteg här, som på fasta landet.
Af fabriker finnas endast 2:ne för tillverkning af bränvin, en vid Assmunneröd och en vid Sundsby, båda drifvas med ånga.

1:o Väderlekens och årsvextens förhållande i allmänhet Efter en ända till Maij fortfarande stark eftervinter, följde en ovanligt torr vår. Torkan fortfor till medio af Juli då några dagars ymnig nedebörd sökte upphjelpa de törstiga tegarna, detta lyckades ock med de åkrar och ängar hvilka lågo sidländta, men de som lågo på höjder och som förnämligast bestodo af sandmylla, hade redan tagit ohjelplig skada hvarigenom så väl säd, som insynnerhet gräs-skörden slog fel, följden häraf var ock att på de flesta ställen en tredjedel af kreaturen måtte afyttras eller slagtas. Efter en ombytlig väderlek under bergningen, som vara liten, men med mycket matiga ax, de som funnos, följde i september digra regnskurar och derpå en serdeles vacker efterhöst som i December utbyttes mot ihållande barvinter. De vindar som mest blåsa här är vestan och sydvesten

2:o Allmännare förekommande Sjukdomar Såsom a) Endimiska sjukdomar nämnas Cardialgie och Bleksot äro utan tvifvel de allmännaste. Den förra är så allmän att sällan någon dag passerar utan att någon representant för nämnde sjukdom visar sig, så väl af quinn som isynnerhet man könet. Orsaken till denna talrikt förekommande Magfleu här benämd "Ondt far brystet" stundom "Vassbit" torde få tillskrifvas dels för densamma gynnande födoämnen, dels och isynnerhet det ymnigta och dagliga förtärandet af spirituosa. Skärgårdsbon förbrukar i allmänhet mycket bränvin; de som ej supa omåttligt, förtära ändå dagligen några supar och emellan målen så kallade "halfvan" (=kaffe och bränvin) och "toddar" af svensk cognac (= färgadt bränvin). Detta jemna och oupphörliga nyttjande af detta olycksfulla fluidum, måste menligt inverka, så väl på dem sjelfva som på deras barn häraf ock detta framstående anlag för bleksot. Hos quinnorna åter torde jemte näringsmedlen, det ymniga förtärandet af kaffe disponera för cardialgien och kaffe dricka ock alla utan undantag i den sämsta torpar och strandsittar stuga, der ofta ej finnes en bit bröd, der träffas dock med säkerhet en rykande kaffekokare.

Bleksoten är här ganska allmän och då Doctor Carlsson i sin rapport till Professor Huss (Sveriges Endemiska sjukdomar) försäkrar att "bleksoten är väl för d en rätte skärgårdsbon en okänd sjukdom", så kan jag deremot påstå, att numera i hela distriktet ingen sjukdom är allmännare (cardialgie undantagen) och förtjenar så mycket namn af endemisk som just denna. Före min hitkomst hade Prosten Ekström botat 100 tals bleksotspatienter. Jag har träffat bleksoten ej blott hos flickor utan äfven hos äldre fruntimmer såväl gifta som ogifta och äfven hos några få ynglingar. Såsom orsaker torde få räknas, dels ärftligt anlag efter bleka och lymphatiska föräldrar, dels otjenlige och svårsmälte födoämnen osunda och trånga boningar osnygghet och fuktighet, för mycket kaffedrickande.
Några flera endemiska sjukdomar finnes här icke efter min Åsigt enär hvad den förut som endemisk upptagna saltflussen angår, jag hitills ej träffat något enda fall och jag dessutom af Prosten Ekström på Tjörn inhämtat att af de tusentals patienter han ordinerar för hvarje år, han icke funnit mer än ett par som han ansett hafva en tillstymmelse till den så mycket omtalade saltflussen.

...

d) Syphilis, Saltfluss, Elephantiasis och chroniska hudsjukdomar Syphilis med alla dess former förekommer ej så ofta som man velat påstå, åtminstone hafva ytterst få fall träffats inom min verkningskrets. Samma är förhållandet med den förut såsom endemisk upptagna sulculana radesygen intet enda fall har sedan min hitkomst förekommit på Oroust och på Tjörn säger sig Prosten Ekström på en tid af 15 år ej observerat mer än ett par fall som liknat deråt, oaktadt Tjörn annars är hudsjukdomens hemland.


...

e Sinnessjudomar
Ett enda fall, som kan hänföras till religös mani, orsakadt af det äfven här i Morlanda ikring sig gripande läseriet. Denna patient, en karl, hade inbillat sig att han hade begått synd emot den heliga ande, och som dylika synder äro oförlåtlige, ansåg han sig såsom ytterst olycklig, följden var att han i början af detta år beslöt att beröfva sina barn lifvet, för att de icke i en framtid skulle träffa ut för samma olycka, detta fullgjorde han ock, och sitter nu i Götheborgs läns häkte.

...

b) Fattig och Fångvård
I få distrikter finna lärer troligen finnas så mycken fattigdom som här. Största antalet af dessa finnas på fisklägena och underligt är det ej heller ty dels är fisket i allmänhet litet gifvande och dels är redskapen för fiskens tagande dyr. En storm kan på en natt ruinera ett sådant litet hushåll genom att bortföra deras nät och backor (=långrefvar). En fiskare som en gång mistat dessa har svårt att resa sig ty han har intet att börja med, han sjelf arbetar väl då för andra och får sin del af fisket vid hemkomsten, men detta räcker ej ens till familjens uppehälle, hvarföre dess medlemmar under fadrens vistande på sjön ofta nog gå ikring och tigga. En sådan familj hvars husfader kommit på obestånd kallas strandsittare och sådana finnas i hundrade tal. Upplysningsvis torde bör få nämnas att med fiskläge förstås en hop hushåll, hvilka slagit sig ned på någon klippa eller holme i skärgården och hvilka uteslutande lefva af sjön, vanligast genom fiske, men också genom frakter, de äga icke så mycken jord att de ens kunna sätta en kappe potatis en gång. Allt skall tagas ur sjön. Undantag finnes visserligen på dem som äga en bit jord, men det hörer till sällsyntheterna. De förmögnare fisklägena äro Fiskebäckskil (med 800 invånare) Gåsö (med 400) Mollsund (med 400) Klädesholmen (med 400). De fattigare Gullholmen (med 400) Kärringön (med 400) Grundsund (med 500) Edshultshall med (60). Björholmen och Kalfön (med 100 personer). Understöd vill ej räcka till alla dessa proletärer, hvarföre tiggeriet är allmänt, församlingarne bidraga visst med både penningar och spannemål, så långt de förmå, men fattigdomen ökes ändå hvarje år.

c) Beträffande Allmänna Välgörenhetsinrättningar när nämnes att och Folkskolor m.m.
En gammal salteribokhållare vid namn Falk afled i medio af sistlidne år (af gangraena senilis) nära 90 år gammal, och han efterlemnade en betydlig förmögenhet af 100tusen Riksdaler af dessa hvilken han till Morlanda församlings fattige testamenterade sina jordegendomar värda 50000 Riksdaler och dertill 22000 Riksdaler allt Riksgälds i goda reverser. Testamentet innehöl att Pastor förvaltar medlen tillsammans med en af honom utsedd commité af 4 hemmansägare i församlingen jemte nuvarande Comminister Ekman. De äro för ingen redovisning skyldige öfver medlens förvaltning, man vet endast att räntan kommer årligen att utdelas till fattige. Det är skada att en så rik donation ej blifvit på ett lämpligare sätt anordnad, en skola, eller ett arbetshus eller fabrik i större skala skulle utan tvifvel varit till långt mera välsignelse än dessa nådegåfvor, hvilka dock aldrig kunna blifva så stora att de räcka till att försörja ett hushåll ens vintren öfver. Lika beklagligt är att förvaltningen af denna donation är utan alla controller.
En så kallad fruntimmers förenings-cassa finnes ock, bildad af medel tillkomna genom auction af fruntimmersarbeten i Götheborg för flera år tillbaka (1838 ?) meningen var att dels dela ut, dels låna ut till fattiga fiskare och detta är ock till en del fullgjordt, det öfriga förvaras af församlingens Comminister med redovisnings skyldighet ehuru detta bestrides af presterna. Hur mycket den innehåller känner ingen, trovärdiga personer beräkna den till 3 a 4 tusen Riksdaler Riksgälds.
Till välgörenhets Inrättningar, som dock endast träffar den studerande ungdomen, är att inom distriktet finnes förlagda en stor del hemman af den Hvitfeldska donationen att denna donation ej är välgörande mot öboerna är säkeert, altid de fattigaste och i moraliskt hänseende usslaste bönderna äro oftast gymnasiiöboer. Mycket skall, efter uppgift, Gymnasiifogden vara orsak härtill genom sina pressningar efter penningar och myndighet att för hvarje småsak kunna vräka bonden från gården.
I de öfrige församlingarna finnes mig vetterligen inga välgörenhetsinrättningar eller kassor för den fattige. Hvad skolväsendet angår, så finnes en större skola med serskild prestman till skollärare på Fiskebäckskil. Genom omtanke och hushållning har detta rika fiskläge skaffat sig medel så väl till skolhusets uppbyggande som till skollärarens lönande. I öfrigt står folkundervisningen på dåliga fötter endast 2:ne församlingar hafva låtit bygga skolhus neml. Torps, och Långelanda Klöfvedals socknar. I alla de andra bedrifves undervisningen ambulatoriskt.
d Hälsobrunnar och Badorter
Några allmänna hälsobrunnar och badorter finnas icke inom distriktet deremot finnes några jernhaltiga källor hvilka dock ej nu begagnas, en sådan finnes ej långt ifrån Morlanda kyrka tätt vid Saltsjön, den kallas "Korskällan" och har troligen i catholska tider varit anlitad som hälsokälla. En annan finnes ej långt från Henån i Röra socken som enligt sägen i fordna tider varit mycket besökt. På alla herrgårdar som ligga nära Saltsjön finnes altid några badgäster hvarje sommar. De foredraga detta landtliga lugn framför de luxusiösa nöjen som bestås på de egentliga badorterna. Också finnes här ställen, som vida öfverträffa dessa senare både i naturskönhet och rikare tillgångar på näringsmedel serdeles trädgårdsalster

...

g Barnmorskeväsendet
Med barnmorskeväsendet står ganska illa till Ingen examinerad barnmorska finnes i hela distriktet, utan begagnar allmogen kloka gummor, hvilka ofta förstå sin sak ganska litet. I Morlanda finnes ett par dylika, hvilka skola vara litet för mer än andra och hvilka onekligen äro "klokare" än flertalet. Den ena af dem en Madam Sundberg ha i lång tid förut varit sjuksköterska vid Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg. Ehuru flera af allmogen erkänna behofvet af examinerade barnmorskor vilja de dock på intet vis bidraga till deras aflönande hvarföre ock denna fråga ehuru framhafd på flera sockenstämmor, också altid fallit. En stor välgerning vore om i Götheborg blefve en undervisningsanstalt för barnmorskor, ty säkerligen skulle flera af ortens fruntimmer begagna sig deraf hvilka nu afhållas genom de stora omkostnaderna så väl för resan till som vistandet i hufvudstaden. Jag känner en person här som beslutat, att så snart en dylik anstalt blir öppnad i Götheborg också genast besöka den. Någon resa till Stockholm har hon ej råd till.

...

b För Medicolegala ändamål
1 Obduction af Gymnasii åboen Berndt Berndtsson i Lilla Sibräcka på Tjörn 13/5 Förgiftad med arsenik Hvarom behörigt Protokoll in dupplo blifvit till Konungens Befallningshafvande insändt

...

h) Såsom gammal och erfaren, ehuru ej legitimerad, läkare upptages här den lärde Prosten och Ordensledamoten af Kongl. Nordstjerne Orden C. U. Ekström på Tjörn. Han är icke blott prest för sina församlingar, utan äfven en utmärkt läkare för sådane som orka besöka den 70 årige gubben. Lika boksynt i naturvetenskaperna, deraf isynnerhet i Medicin, som i theologiska facket, skiftar denne vördnadsvärde gamle sin tid mellan Pastoralvården, den han ännu sköter sjelf, och skänkande af råd och ofta medikamenter till fattige pastoratsboär och andra i mängd som komma från Inland och stundom äfven från Oroust. Detta förklarar också hvarföre ingen enskild Tjörnbo ännu begagnat medicinalfonden.


Kårehogen d. 3 Maij 1854.
O. N. Gammelin

Tillbaka