Till Kong. Maj:ts Sundhets Collegium!

Den uti Kong. Maj:ts förnyade Nådiga Instruction för Provincial Läkarne i Riket af den 13:de Junii 1822 anbefallde årliga berättelse, får jag härmed, för år 1843, äran afgifva:
Uti norra delen af Districtet och Skredswiks Pastorat har Nervfeber varit gångbar under större delen af förra året, om hvilken sjuklighet jag dock ej kunnat få någon närmare kännedom, emedan Pastor i nämnde församling icke någon gång gifver underrättelse om, eller reqvirerar Läkare för, allmännare sjuklighet.
Inom Tjörns Pastorat fortfor under de tvenne första månaderne af året Påssjukan, som börjat i November 1842, att vara allmännare gängse, ganska många voro deraf angripne, det största antalet utgjordes af personer under 30 år, samt några äldre af mankön - Att metastas hos någon ägt rum kunde ej utrönas, icke eller uppgafs att någon aflidit genom sjukdomens följder. Från början af September sistledne år har Nervfeber förekommit å Tjörn, hvarest nämnde sjukdom hvarje af de senare åren höst och vår visat sig - för några år sedan under en mera enkel form; men nu merendels complicerad med gastriska symptomer och under fortgången åtföljd af Delirier, Venatio Flocculosum, petechias samt någon gång blödningar - Orsaken till Nervfeberns årliga förekommande på Tjörn torde kunna antagas vara: den kalla och fuktiga väderlek som der äger rum större delen af året, samt allmogens osnygghet och de från den öfveralt upplöjda jorden ständigt förnyade exhalationerne; åtminstone är sjukdomens härjningar större under wåren och i de orenligaste kojorne.
Uti sistnämnde Pastorat inträffade under sistledne Augustii månad det första fall af Dysenterie på Fiskeläget Kalfven; under October och November blef Dysenterien allmännare, så att 14 personer deri insjuknade - ibland hvilka dock ingen afled. På Fiskeläget Klädesholmen angrepos 9 personer af Rödsot, af hvilka 4 dogo. - Uti December visade den sig på Tjörn och angrepos deraf flere: Dysenterien var här af inflammatorisk caracter och upphörde först efter omkring 2:ne månader.
På Sundsby å Mjörn tillhörande Tjörns Pastorat inträffade tvenne sjukdomsfall hvarom afgåfvos följande berättelser:
"Edvard N. 19 år gammal af stark kroppsbyggnad, den 11:te December sistledne år. k. 10. f.m. sysselsatt med indragning af ett åkdon, nedföll dervid sans- och mållös, efter några minuter började häftiga ryckningar uti extremiteterne samt slående med armarne och sparkning med benen; efter en kort stund återkommo redighet lugn och talförmåga - k. 3 eft.m. inträffade ett lika beskaffadt anfall med sans- och mål- löshet samt våldsamma rörelser med armar och ben; efter detta anfall började patienten att yra, blicken var skarp och vild, gången häftig och muskelstyrkan stegrad så att flere personer voro behöflige för att hindra den sjuke från våldsamheter - Omkring hvarannan timme förnyades ofvannämnde anfall, den 11:te på eftermiddagen, under natten och följande dag den 12:te December, då den sjuke efter ett anfall, under 20- minuter, låg utan känsla, rörelse eller tecken lif; så att han ansågs för död, till dess en person ropade honom i örat hans namn då han åter började gifva tecken till lif - Natten till den 13:de fick pat. åderlåtning och hade derefter blott ett anfall hvarje dag till den 15:de - Under anfallen voro extremiteterne kalla men öfvertäckts med svett; efter hvarje anfall förblef den sjuke mållös äfven sedan medvetande återkommit; men gaf genom tecken tillkänna att han hörde och förstod hvad som sades; talförmågan återkom först sedan upphostning af slem ägt rum." -
Den 17:de vid besök hos den sjuke, var han fullt redig; men afmattades och beklagade sig öfver hufvudvärk och ömhet uti kroppen då han vidrördes; hastigt öfvergående ryckningar påkommo ännu emellanåt - Tungan var något hvitbelagd; excretionerne ordentlige. Vid första anfallet sade sig patienten hafva kännt tryckning under bröftbenet och uppefter luftstrupen, samt en känsla, hvilken han beskref "som om blodet ville rinna ut genom huden."-
Han tillfrisknade under bruk af infusion på Rad. Valerianae. -
Drängen Elias Bengtsson 27 år, itjenst på samma ställe, af ovanligt stark kroppbyggnad, "nedgick tidigt på morgonen den 13:de December, till Ladugården, samt började der gråta, utan att gifva något svar, då han af en närvarande tilltalades; efter en stund framgick han på golfvet med häftighet och nedföll der under högt ropande och häftiga rörelser med armar och ben, hvilket kort derpå upphörde; men sedermera förnyades flera gånger - Då den sjuke försökte resa sig upp nedföll han åter, ehuru han i liggande ställning visade stegrad muskelstyrka och våldsamhet mot dem som skulle föra honom in till boningshuset, då han blifvit ditförd och fick se ett ljus brinna, ökades våldsamheten till ytterlighet under påstaende att de närvarande wille bränna upp honom - Yrseln fortfor sedan oafbrutet och flere anfall med ryckningar, sans- och mål- löshet påkommo den och följande dagar till Söndagen den 17:de, då patienten efter någon slummer fick några rediga ögonblick."
Då han af mig besöktes den 17:de fortfor ännu yrseln, dock svarade han efter en stund någorlunda redigt på framställda frågor - Huden var het och torr; blicken skarp; pupillerne utvidgade, hvitögat rödstrimmigt - ansigtet rödt och uppdrifvit, kinderna rödblå - Hela kroppen sade han vara öm och förrådde isynnerhet smärta vid tryckning å högra sidan af bröstet och å underlifvet - Tungan var öfverdragen med en jemn hvitgul beläggning; tarmuttömningarne och urinafgången voro ordentlige, - pulsen hastig och liten - Percusion gaf å bröstet en dof ton serdeles å högra sidan hvarest hördes bronchophonie - Öfver hufvudvärk klagade äfven den sjuke - Åderlåtning hade blifvit gjord den 13:de och sedermera kalla omslag användts på hufvudet - Den 17:de föreskrefs Tartr. Kalico stibiosum i refract dosis sedan förut Rubefaci{..}tia blifvit använde på underlifvet och allmän svett framkallats genom kalla tvättningar - kalla omslag på hufvudet fortsattes - derefter föreskrefs Murias Hydrargyrosum. Arnica och Valeriana, hvarefter den sjuke tillfrisknade -
Orsaken till förutnämnde sjukdomsfall kunde ej utrönas -; uti de Sädesslag som begagnats till föda förekommo ej några skadliga inblanningar, med undantag af Rågen som oharpad var mycket blandad med så kallad Löxa /Bromus secalinus/ hvilkas förtärande dock ej kunnat föranleda sjukdomen, emedan dessa frön vanligen förekomma bland Råg och troligen ej Rågbröd utgjorde den dagliga födan - Sjukdomens symptomer och den sjukes beteende liknade mycket dem af en i Mania Heluonum insjuknad; ehuru af alla på stället närvarande försäkrade att de insjuknade ej missbrukat spirituosa, möjligen har den ombytliga väderleken, som genom ovexlande fuktighet och kyla minskat hudutdunstningen och befordrat congestion till inre delar, kunnat dertill föranleda.

Uddewalla den 14:de April 1844 - Joh. Boustedt
Provincial Läkare
i Uddewalla District.

Tillbaka