Frågor och svar


Saltfluss
Kräftsten
Rödsot i Härjedalen
Spansk fluga
Influensa och omega 3-tillskott
Influensans historia
Injektionssprutor och Soldier's disease
Tidsresa
Antibiotikaresistens



Saltfluss


Här följer svar på en fråga om saltfluss:

Saltfluss är det svenska namnet för radesyge/radesyke som var mycket vanlig i Norge under 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet. Den hade möjligen sitt ursprung i Stavanger. Rade betyder elak eller ond. Det var en hudsjukdom med utbredda sår som med tiden blev djupa, vanställande och illaluktande. Såren var dessutom mycket vätskande vilket väl förklarar de svenska och danska namnen saltfluss och saltflod. I allvarliga fall angreps ben, leder och slemhinnor. Näsan och hårda gommen kunde förstöras helt och det ledde ofta till förträngningar som gjorde att den drabbade inte längre kunde äta. Detta tillsammans med infektioner i de djupa såren kunde vara vanliga dödsorsaker.

Den första avhandlingen vid Kristianias universitet handlade om radesyke, Morbus quem radesyge vocant, quinam sit, quanamque ratione e Scandinavia tollendus? Den framlades av läkaren Frederik Holst år 1817 och finns i nytryck med norsk översättning från latinet.

Orsaken till radesyken är oklar, skabb, skörbjugg, spetälska och elefantiasis har diskuterats men troligen rörde det sig om en form av syfilis. Radesygen spred sig till de andra skandinaviska länderna och fanns i Sverige med som diagnos i tabellverkets mortalitetsformulär från 1811 i samma grupp som veneriska sjukdomar. Både i Norge och Sverige vårdades patienterna med radesyge/saltfluss på kurhus tillsammans med andra patienter med veneriska sjukdomar. Efter 1850 var sjukdomen, med vissa undantag som Värmland, ovanlig i Sverige.





November 2011 LEL


Kräftsten


Hej!
Min 86-årige svärfar i Hofors, har berättat en intressant historia om en sk. ögonsten.Som litet barn fick han en gång skräp i ögat och det gjorde givetvis mycket ont. Hans faster gick till en granne i byn (Sandby i Uppland) och kom hem med en ask. I asken låg en liten liten flat rundslipad sten, ögonstenen. Den lades i hans öga och låg där under natten. När dagen kom var skräpet i ögat borta och därmed smärtan. På morgonen tog faster hand om den lilla stenen och gick tillbaks med den till grannen. Stenen var, såvitt jag förstod, byns gemensamma egendom.
Har du hört talas om något liknande?

Mvh
Inga

Svar
Hej och tack för frågan

Det rör sig förmodligen om en kräftsten, en ögonlinsliknande kalksten som man kan hitta i kräftans magsäck. Denna typ av behandling var vanligt förekommande över hela landet och det finns mer att läsa om detta på naturhistoriska riksmuseets hemsida. Stenen gav ett ymnigt tårflöde och därmed rann skräpet ut under natten.

LEL jun 2011


Rödsot i Härjedalen


Hej!
Jag undrar om du vet var man kan söka om dysenteri i Härjedalen under slutet av 1800-talet. Jag har börjat släktforska så smått och kommit till min farmorsmor, som miste fem barn i dysenteri 1878. Dom bodde i en liten by utanför Linsell, Djursvallen.

Tacksam för tips.
Mvh
Christina

Svar
Hej och tack för fråga

En väg att gå är via SCB och Bidrag till Sveriges officiella statistik som finns på denna länk. Där kan man snabbt få reda på att Jämtlands län hade en svår dysenteri/rödsotsepidemi 1878 och att denna rimligen berodde på svår missväxt året innan Om man tar kontakt med SCB kan det finnas möjligheter att få ut mer detaljerad information.

En annan väg är via den medicinhistoriska databasen där man tex kan söka på Linsell och då hitta att en provinsialläkare kom på tjänsteresa 11/6 1878. Det kan också finnas provinsialläkarrapporter för den aktuella tiden och om de inte finns nu så kan de med tiden dyka upp allt eftersom databasen kompletteras.

Lycka till

LEL okt 2010


Spansk fluga


Hej!
Jag undrar om du vet något om spansk fluga och vad det användes till för sjukdomar. I NE står det att spansk fluga är pulver av en torkad skalbagge och att detta pulver förr användes som 'blåsdragande' medel.

Med vänliga hälsningar
Anders

Svar
Spansk fluga är ett ganska så giftigt pulver av en torkad skalbagge. Behandling med spansk fluga grundar sig på det humoralpatologiska tänkandet, dvs att man vill justera en obalans i kroppens vätskor. Åderlåtning, blodiglar, kräkmedel och svettdrivande te var andra metoder för att åstadkomma samma resultat.

Spansk fluga ingick i gruppen dragmedel tillsammans med bland annat senaps- och pepparrotsdeg och kräksaltplåster. Jag citerar en medikamentslära från 1858:
Spanska flugor hämtas hem från apoteket och utbredes på mjukt skinn så tjockt som en knivsrygg. Efter att huden mjukats upp med varmt vatten eller ättika påtrycks och fästes flugan och får ligga kvar 12 timmar för att uppdraga en tillräckligt stor blåsa. Blåsan uppklippes och allt vatten den innehåller utkramas med en svamp.
Spansk fluga användes vid alla de tillfällen, då man från inre delar till huden vill utdraga något ont eller uppväcka en motretning, såsom vid värk, gikt, reumatism, håll, hosta, styvhet osv.


Hoppas det gav svar på frågan

LEL dec 2009


Influensa och omega 3-tillskott



Hej
Det diskuteras om omega 3-tillskott bör undvikas under vår nuvarande influensapandemi eftersom det kan påverka immunförsvaret mot virus. Kan kyrkböckerna ge någon vägledning i denna fråga? Man kan ju anta att fiskarbefolkningen på Tjörn åt mer fisk än jordbruksbefolkningen och på så sätt kunde de ha fått i sig mer omega 3 än de som i större utsträckning levde av spannmål.

Hälsningar från Skövde

Svar
Tjörn hade en blandad befolkning där majoriteten sysslade med jordbruk. Jag har redan noterat att dödligheten verkat vara som störst i skärgården både i samband med 1782 års influensa och spanska sjukan 1918-19. Om man försöker studera spanska sjukan litet närmare så underlättas det av att yrke finns angivet i kyrkböckerna. Jag hittade totalt 30 dödsfall i spanska sjukan bland de som kunde ha haft en övervägande fiskdiet (fiskare, sjömän, salteriidkare med anhöriga) jämfört med 20 st i gruppen jordbrukare med anhöriga. Om man antar att 1/3 av Tjörns befolkning levde på och av fisk och fiske så skulle det innebära en avsevärd överdödlighet bland skärgårdsbefolkningen (ca 3 ggr större). Om detta beror på för mycket omega 3 eller på andra faktorer kan jag förstås inte säga något om, men litet intressant är det faktiskt.

LEL, okt -09


Influensans historia


Hej
Med stort intresse följer jag forskningen om tjörnbornas sjuk- och dödlighet och undrar vad historien kan lära oss inför den väntade pandemin. Det vore väl logiskt att tro att ju yngre man var desto större risk var det att man saknade skydd från tidigare influensautbrott. I media antyds också att personer > 60 år skulle drabbas lindrigare av "svininfluensan" vilket i såfall skulle tyda på att någon form korsimmunitet utvecklats trots att det är helt nya varianter av virus. Har det tidigare bara varit fallet för Spanska Sjukan? Ger kyrkoböckerna ingen fingervisning om hur det var 1729, 1782 eller 1889? Och hur är det med vaccination?

MVH

Ragnar

Svar
Många unga människor dog i spanska sjukan. På Tjörn var majoriteten av dödsfallen bland personer under 50 år. 1889-90 var bilden helt annan med majoriten av de döda över 50 års ålder. Enstaka dödsfall förekom även ner till 1-2 års ålder. Dödlighet i Spanska sjukan i Sverige var ca 6 per tusen invånare med liknande siffror på Tjörn.

Det är svårare att bedöma hur stor dödligheten var i ryska snuvan. I allmänhet drabbades varje ort i ca 1 månad (ryska snuvans smittsamhet var rimligen betydligt högre än den nya influensans) och under denna månad såg man för det mesta en fördubblad dödlighet jämfört med tiden före och efter influensan. Under förutsättning att detta förhållande gällde hela Sverige så skulle antalet döda under ryska snuvans första år kunna vara ca 6000 personer vilket motsvarar 1-2 dödsfall per 1000 invånare (som jämförelse dör för närvarande ca 2000 personer per år i de årligen återkommande säsongsinfluensorna). Enligt Klas Linroth (se under rubriken Influensa) var sjukdomsfallen i ryska snuvan jämt fördelade i alla åldrar med något lägre frekvens bland de yngsta och äldsta. Dödsfallen fick inte så ofta influensa som diagnos utan vanligare var en förhöjd dödlighet i lunginflammation och lungsot.

Influensan i maj 1782 liknande ryska snuvan i det att majoriteten av dödsfallen drabbade personer över 50 år men enstaka dödsfall fanns även bland barn och ungdom. I maj 1782 var håll och styng den vanligaste diagnosen även till de yngsta (håll och styng är annars en diagnos som mest brukade användas på äldre personer). Hur det var 1729 är svårare att uttala sig om men det troligaste är att även denna influensavåg huvudsakligen drabbade äldre personer.

Man kan vara rätt säker på att den nya influensan kommer att medföra en del dödsfall. Om den blir mest lik ryska snuvan kan man förmoda att flest dödsfall kommer hos äldre personer med komplicerande sjukdomar. Om den däremot blir mer lik spanska sjukan är det troligt att de flesta dödsfallen drabbar yngre personer. Det är knappast troligt att dödstalen kommer att bli lika höga som 1918, befolkningen är nu generellt friskare, lungtuberkulos är ovanligt och nu finns det antibiotika för att ta hand om komplicerande infektioner. När influensan kommer på allvar är det troligt att ett relativt stort antal personer kommer att insjukna under en kort tidsperiod. Om 3500 av dessa (en tiondel av dödsfallen i spanska sjukan) skulle behöva avancerad intensivvård i stort sett samtidigt så är det uppenbart att sjukvårdens resurser kommer att bli hårt belastade eller att de inte kommer att räcka till.

Effekten av vaccination beror i stor utsträckning på hur smittsam den nya influensen har hunnit bli när den på allvar kommer till Sverige. Om varje influensasjuk i medeltal smittar två personer så är risken för spridning ganska liten och det kan räcka med att drygt hälften av befolkningen antingen är vaccinerade eller immuna från tidigare infektioner, för att hejda en alltför snabb spridning. Om däremot varje influensasjuk skulle smitta fem personer så måste minst 80% av befolkningen vara immuna för att spridningen effektivt ska kunna hejdas.

När man började med smittkoppsvaccination under tidigt 1800-tal visade sig att ganska få personer behövde vaccineras för att dödligheten i denna sjukdom skulle minska. Man får hoppas att man får en liknande effekt när vaccinet mot den nya influensan blir tillgängligt.

Hoppas detta gav svar på frågorna

LEL, juli -09




Injektionssprutor och Soldier's disease


Vi satt och tittade på tv, en westernfilm och där injicerade de nån form av narkotika och då började vi fundera på när sprutor började användas. Jag kan inte hitta nåt på nätet och tänkte att du kanske vet? Tacksam för svar i så fall!

Mvh Kristina

Svar
Sprutor har förmodligen funnits för olika typer av användning i ett par tusen år. De första moderna sprutorna uppfanns 1853 av Charles Gabriel Pravaz och Alexander Wood oberoende av varandra. Med hjälp av dessa sprutor med en snedslipad vass spets kunde man nu injicera läkemedel under huden. Denna första spruta kallades i Sverige för Pravaz spruta eller morfinspruta. Injektionssprutorna utvecklades sedan succesivt och fick ständigt nya användningsområden tex för lokalbedövning och för intravenös injektion. I dag använder man i stort sett enbart separata engångssprutor och engångskanyler.

Vad gäller westernfilmen så injicerade man troligen morfin under huden. Enligt en bok av Gerald Starkey från 1971 medförde det amerikanska inbördeskriget under början av 1860-talet ett omfattande morfinmissbruk bland soldaterna. Detta missbruk, som skulle ha drabbat 400.000 exsoldater, kallades för Soldier's disease. Det finns väl inga bra belägg för att historien är sann men den är ändå tillräckligt bra för att kunna ge en westernfilm en extra krydda.

LEL


Tidsresa


Hej!
Jag och ett par kompisar satt och diskuterade om vad en läkare skulle kunna uträtta om han kunde resa tillbaka i tiden till 1700-talets Sverige. Kan en läkare idag t.ex återuppfinna antibiotika etc? (Man får väl förmoda att han blir kompis med kungen så att han inte blir bränd på bål).

Johan

Svar
Intressant fråga. En tidförflyttad modern läkare skulle väl inte bli bränd på bål men skulle nog behöva ett ansenligt mått av diplomati för att få igenom sina ideer. Det skulle säkert gå att göra stora insatser inom hygienens område men dålig lukt skulle då vara ett bättre argument för förändringar än bakteriesmitta. Sårvård skulle säkert kunna förbättras, desinfektionsmedel i form av sprit fanns att få tag på. Gustav III dog ju av sårinfektioner efter attentatet på operamaskeraden och detta hade säkert gått att undvika med moderna behandlingsprinciper. PÅ 1700-talet fanns två fungerande naturläkenedel mot feber och infektion, kinin mot malaria och kräkrot mot amöbadysenteri. Vad gäller antibiotika så krävs det i de flesta fall en modern kemisk industri för att kunna tillverka dem och detta hade inte varit möjligt på 1700-talet. Penicillin skulle kunna tillverkas genom att ställa buljong i solen och vänta på bakterietillväxt på ytan. Om man hade tur kom mögelsporer flygande och fastnade på buljongen. Om möglet började växa och skapade en bakterifri zon omkring sig så skulle det kunna vara penicillinmögel. Genom att samla ihop detta mögel skulle man få en liten dos penicillin. Kanske skulle den vara tillräckligt stor för att ha effekt på en bakterieinfektion. Man bör dock komma ihåg att det tog tretton år från upptäckten av penicillinet tills det gick att framställa i tillräckliga mängder för behandling.

LEL

PS. Innan penicillinet upptäcktes var det i folkmedicin vanligt att man behandlade sår med mögel och svamp.


Antibiotikaresistens


Hej!
Det är väl gott och väl att vi botat många sjukdomar med bland annat penicillin. Men säg den glädje som vara beständigt. Så därför vill jag fråga: Hur stort är problemet med resistenta bakteriestammar och vilken utveckling kan vi förvänta oss?

Christer

Svar
Bakterier har funnits i ca 3 miljarder år och har överlevt genom att vara anpassningsbara till tex värme och kyla och på senare tid även genom att utveckla resistens mot antibiotika. Fortfarande är det så att det stora flertalet av de dödliga infektioner som drabbar människan orsakas av bakterier som är känsliga för antibiotika men det skulle förstås bli ett mycket stort problem om alla skadliga bakterier skulle bli resistenta. Förmodligen skulle det gå att utveckla nya antibiotika (med risk för ny resistensutveckling) men de skulle bli så pass dyra att det är tveksamt om samhället skulle ha råd med att använda dem på det fria sätt som är vanligt nu. Så länge som svenskarna fortsätter att ha tillgång till bra mat, god hygien och lämpliga vaccinationer tror jag inte att antibiotikaresistens blir något problem för det stora flertalet svenskar. Problemet är och kommer att förbli störst för patienter med nedsatt immunförsvar. Dessa patienter blir med modern sjukvård fler för varje år (t. ex. transplantationer). De har svårt att ta hand om en infektion av egen kraft och har därför ofta behov av en fungerande antibiotikabehandling. I de nordiska länderna är risken relativt liten för att drabbas av resistenta infektioner men man behöver inte åka längre än till andra europeiska länder som Grekland, Storbrittanien och Portugal för att risken ska bli avsevärt mycket större. Det är oklart om detta redan nu har bidragit till en kortare medellivslängd i dessa länder.

LEL


Till hemsida